Rostfria Rör Svetsade EN 1.4401/4404

Det austenitiskt rostfria stålet med beteckning 1.4404 (SS 2348) innehåller förutom krom och nickel även ca 2% molybden.  Skillnaden mot 1.4307 är förutom molybdenets närvaro högre nickelhalt. Denna typ av rostfritt med högre nickel plus molybden kallas ofta (lite olyckligt) för syrafast men i verklighet motstår stålen angrepp endast i svaga syror. 1.4404 har låg kolhalt vilket betyder att det kan svetsas utan risk för nedsatt korrosionsbeständighet i området intill svetsen. Hållfasthetsmässigt är 1.4404 ungefär likvärdig med den lägre legerad stålsorten 1.4307.
I form av svetsade rör är 1.4404 standardiserat i SS-EN 10296-2. Linköpings ståls lagerprogram omfattar rör med yttre diameter i intervallet 8-204 mm och väggtjocklekar mellan 1,0 och 3,6 mm. Vid tillverkning av rören utgår man ifrån plåt som glödgats, betats och kallvalsats (ytbeskaffenhet är normalt 2B). Efter kapning bockas sedan plåten till rundformat och svetsas i längsled. Svetsmetoden är olika men för tunnväggiga rör tillämpas för det mesta elektrisk motståndssvetsning utan tillsatsmaterial.
Tack vare molybdenet ihop med krom uppvisar 1.4404 god motstånd mot korrosion i svaga syror samt vatten som innehåller klorider om nu inte kloridhalten är för hög; ett exempel på en miljö där stålet fungerar bra är den salthaltiga atmosfären nära kusten. Materialet är också ett vanligt val i utrustning för storkök samt storskalig produktion av livsmedel och läkemedel.
1.4404 uppvisar såväl mycket bra formbarhet och svetsbarhet så att vid behov utgör kallformning och ytterligare svetsning av svetsade rör sällan något problem. Svetsade rostfria rör underkastas omfattande provning för att försäkra att ingen risk för sprickbildning vid eller intill svetsen föreligger om rören ska kallformas.
Svetsade rör i stålsort 1.4404 som lagerhålls har efter svetsning antingen glödgats och betats ytterligare en gång eller blankglödgats i skyddsgas. Ytorna, som betecknas W2A respektive W2R i EN 10296-2, är helt metallisk ren utan oxid men svetsen är synlig och svetssvulsten tillåts vara något förhöjd. Toleranserna på yttre diameter (D) och väggtjocklek (T) stipuleras i detalj i EN 10296-2 och EN-ISO 1127 men är som mest ±1% av D och ±10% av T. Rören har god rakhet, med högst tillåten pilhöjd 0,002 gånger längden.